Trots att det sedan länge är populärt att pierca öron, näsor, navlar och mer intima kroppsdelar betraktas det fortfarande av många människor som något nytt. Vissa tycker också att det är lite konstigt eller till och med skrämmande. Särskilt äldre personer förfasas vid åsynen av en yngre man eller kvinna med näsring, piercad läpp eller en smycke i ögonbrynet men det har mer med placeringen att göra då de ju är vana vid piercade öron.
Traditionen med kroppssmyckning går mycket långt tillbaka i tiden och finns i kulturer över precis hela världen. I Sverige väljer många att göra piercing för att de helt enkelt tycker att det är snyggt, men det finns också vissa signaler som du kan skicka med de smycken du väljer att bära. En hundtass berättar till exempel att du är djurälskare, ett hjärta att du är romantiskt lagd och ett regnbågsmotiv att du stöder HBTQ rörelsen.
De första kroppssmyckena
Människan har prytt sina kroppar med halsband och armband sedan grottan men de första arkeologiska bevisen för håltagning är ungefär 5000 – 6000 år gamla. Den så kallade ismannen som ska ha levt på 3000-talet f.Kr. hade inte bara ett piercat öra utan dessutom hade hålet vidgats avsevärt, vilket tyder på att folk vid det här laget hade börjat experimentera med kroppsmodifikationer. Antikens israeler och egyptier hade örhängen, vilket det berättas om i det Gamla Testamentet men även har verifieras genom olika fynd. I de fallen handlade det framförallt om skönhet och status men romerska soldater brukade ibland låta pierca sina bröstvårtor för att visa att de var tuffa och tåliga.
På 1500-talet f.Kr. började indier pierca sina näsor och så småningom blev det en del av den traditionella bröllopsutstyrseln för kvinnor att ha en näsring med en kedja som löper utmed kinden till ett örhänge för att hylla sin äktenskapsgudinna. I många stamkulturer i exempelvis Afrika och Sydamerika är det också vanligt att näsor och andra kroppsdelar är piercade, dels för att visa sin status, dels som en del av initiationsriter och mandomsprov.
I Europa blev det under medeltiden populärt att bära örhängen bland sjömän och det hade en något makaber anledning. De hoppades nämligen att smyckena skulle kunna betala för en ordentlig begravning om de drunknade och deras kroppar hamnade på någon strand i främmande land. Att pierca sin övriga kropp blev däremot inte populärt i Europa förrän på 60- och 70-talet och det berodde till stor del på den framväxande punkkulturen. Idag är det ett både accepterat och uppskattat bruk, med undantag för vissa seniorer förstås.